Tidningar
och returpapper

Tidningar och returpapper

Från 2022 är producentansvaret för returpapper avskaffat och kommunerna ansvarar nu för insamling och återvinning. Det finns behållare uppställda lite varstans i kommunerna där du kan lämna ditt returpapper. I stort sett alla returpappersbehållare står kvar där de stått tidigare, se karta.

Har du frågor/synpunkter gällande tömning av returpappersbehållare vid återvinningsstationer vänligen kontakta Ohlssons AB (vår entreprenör som tömmer returpapper)

Tfn: 08-128 082 00

e-post: Returpapper.sthlm@ohlssons.se

Vissa kommuner erbjuder även fastighetsnära insamling, se din kommuns webbplats.

Exempel på Returpapper:

Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper, telefonkataloger, pocketböcker

Tänk på att ta bort plastomslag och påklistrade reklamlappar och post-itlappar innan trycksaken/tidningen läggs i behållaren. Minsta lilla klisterklump från t ex en post-itlapp kan orsaka stopp i återvinningsprocessen.

Vad händer sen?

Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. På sorteringsanläggningarna grovsorteras det som inte är tidningar bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen.

Efter tillverkningen rullas pappret upp på stora rullar, som sedan skärs ner till mindre rullar som levereras till tidningstryckerier och på så sätt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper.

Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.

Varje år samlas det in ca 480 000 ton returpapper. Efter utsortering av främmande material återstår ca 450 000 ton, vilket motsvarar ca 54 kg per person i Sverige. I sin helhet används detta sedan till tillverkning av nytt papper. Returpapper är en viktig råvara för den Svenska pappersindustrin. Totalt används 1 miljon ton tidningar i papperstillverkningen.

Pappret används till 100% i svenska pappersbruk. Det ingår i t.ex. nytt tidningspapper, och mjukpapper såsom toalettpapper.
De som använder mest returpapper är Braviken och Hallsta (Holmen), Hylte (Stora Enso) och Lilla Edet (SCA Hygiene).

Läs mer om det avskaffade producentansvaret

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAb

24 september

Återvinn din fallfrukt hos SÖRAB

Har du trädgården full av fallfrukt du vill bli av med? Lämna den på någon av SÖRABs anläggningar så ser vi till att den blir biogas och biogödsel.

Har du mycket exempelvis äpplen, päron och plommon som du inte kan ta reda på, rekommenderar vi dig att komma till oss. Det bästa är såklart att göra must eller mos, frysa in eller torka, men har du inte tid med det kan du lämna fallfrukten på någon av våra anläggningar, där du lämnar annat trädgårdsavfall.

Fallfrukt och trädgårdsavfall körs från SÖRAB till en rötningsanläggning. I rötkammaren äter en bakteriekultur det organiska avfallet och till slut blir det biogas och biogödsel. Om fallfrukt blandas med annat trädgårdsavfall ökar det kraften i hela materialet. Vätskemängden ökar också, vilket boostar den övriga mixen i rötkammaren.

Biogasen distribueras ut på tankstationer runt om i Stockholm för att sedan fungera som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Den biogödsel som blir till av fallfrukt och trädgårdsavfall sprids på åkrarna runt om i Stockholm. Biogödseln innehåller bra näringsämnen.

Genom att återvinna din fallfrukt är du alltså med och sluter kretsloppet! TACK för det!

Arkiv

Sortera på år

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
Plocka upp skräp du ser.
Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2024-01-03 15:04:07