Det är bättre att elda upp än att återvinna plastförpackningar - sant eller falskt?

FALSKT. Det är inte okej att bränna plast. Att återvinna plast istället för att göra ny av olja är bättre för miljön. Plast kan återvinnas upp till sju gånger. Mjuk plast blir nya plastpåsar och kabelskydd. Den hårda plasten återvinns till dunkar, blomkrukor och byggnadsmaterial.

Varför viktigt att återvinna plastförpackningar?

Plastförpackningar är vanligtvis gjorda av olja. Råolja är en fossil resurs och ju fler gånger vi kan använda plasten innan den går till förbränning desto bättre för miljön. För varje kilo plast som återvinns spar vi en liter olja och minskar koldioxidutsläppet med två kilo. I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person. Om alla svenska hushåll återvann en plastförpackning i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3600 ton. Det motsvarar utsläppen från ca 1200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.

Hur går det till?

Det är producentansvar på alla förpackningar sedan 1994, vilket innebär att alla som tillverkar, importerar, fyller eller säljer dem eller förpackade varor är ansvariga för att förpackningarna återvinnas. Från 1 januari 2024 har kommunerna ansvaret över att förpackningar samlas in. Oftast sker det via återvinningsstationer som finns på flera olika ställen i kommunerna. Du hittar din närmsta på sopor.nu. Från 2027 ska insamlingen av förpackningar ske fastighetsnära.

Vad blir det av det?

De plastförpackningar du lämnar på återvinningsstationen mals ned, tvättas och används som plastråvara. Plastråvaran säljs vidare till företag som tillverkar nya plastprodukter. Din glassförpackning, tvålpump eller ketchupflaska kan till exempel bli ett avloppsrör, en blomkruka eller ett golv i nästa liv.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

24 september

Återvinn din fallfrukt hos SÖRAB

Har du trädgården full av fallfrukt du vill bli av med? Lämna den på någon av SÖRABs anläggningar så ser vi till att den blir biogas och biogödsel.

Har du mycket exempelvis äpplen, päron och plommon som du inte kan ta reda på, rekommenderar vi dig att komma till oss. Det bästa är såklart att göra must eller mos, frysa in eller torka, men har du inte tid med det kan du lämna fallfrukten på någon av våra anläggningar, där du lämnar annat trädgårdsavfall.

Fallfrukt och trädgårdsavfall körs från SÖRAB till en rötningsanläggning. I rötkammaren äter en bakteriekultur det organiska avfallet och till slut blir det biogas och biogödsel. Om fallfrukt blandas med annat trädgårdsavfall ökar det kraften i hela materialet. Vätskemängden ökar också, vilket boostar den övriga mixen i rötkammaren.

Biogasen distribueras ut på tankstationer runt om i Stockholm för att sedan fungera som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Den biogödsel som blir till av fallfrukt och trädgårdsavfall sprids på åkrarna runt om i Stockholm. Biogödseln innehåller bra näringsämnen.

Genom att återvinna din fallfrukt är du alltså med och sluter kretsloppet! TACK för det!

Arkiv

Sortera på år

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
Plocka upp skräp du ser.
Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-07 10:15:52