Att sortera matavfall tar mer energi än det ger - sant eller falskt?

Det är FALSKT. Att sortera ut sitt matavfall är en enkel handling som ger stora miljövinster. Varje svensk slänger runt 100 kilo matavfall per år i soporna. Om det istället sorteras ut kan det omvandlas till 100 miljoner liter fossilfritt bränsle till våra bilar.

Varför viktigt att återvinna matavfall?

Genom att sortera ut matavfallet kan vi ta tillvara både den energi och de värdefulla näringsämnen som finns i matavfallet. Vi återvinner och skapar ett slutet kretslopp! Släng dock inte mat som hade kunnat ätas. Att producera mat som slängs är inte hållbart. Då har ju all energi, vatten och mark som behövs för att framställa den använts i onödan.

Hur går det till?

I SÖRAB-regionen erbjuder nu alla kommuner separat insamling av matavfall. Från 1 januari 2024 är det obligatoriskt i Sverige att matavfall samlas in separat. Vissa kommuner har ansökt om dispens för senare start.

Det finns olika system för att samla in matavfall. I SÖRAB-regionen har vi valt det ventilerade systemet med bruna papperspåsar. Det innebär att allt material som lämnas i kärlet är biologiskt nedbrytbart.

Matavfallet hämtas av kommunens entreprenör och transporteras till SÖRABs anläggningar Hagby eller Smedby där det omlastas i containers som rymmer 10 ton matavfall vardera, och transporteras sedan till en rötningsanläggning.

Efter tippning i rötningsanläggningen krossas materialet till en pumpbar slurry. Om matavfallet är förorenat av plastpåsar, bioplastpåsar eller majsstärkelsepåsar, tippas matavfallet i en annan ficka och måste renas genom en mycket kostsam och energikrävande process.

Vad blir det av det?

I en biogasanläggning rötas matavfallet och blir till biogas och en näringsrik rötrest. Biogasen används som fordonsbränsle och ersätter bensin och diesel och bidrar därmed till att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. Den näringsrika rötresten används som jordförbättringsmedel till åkrar, i stället för konstgödsel.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

24 september

Återvinn din fallfrukt hos SÖRAB

Har du trädgården full av fallfrukt du vill bli av med? Lämna den på någon av SÖRABs anläggningar så ser vi till att den blir biogas och biogödsel.

Har du mycket exempelvis äpplen, päron och plommon som du inte kan ta reda på, rekommenderar vi dig att komma till oss. Det bästa är såklart att göra must eller mos, frysa in eller torka, men har du inte tid med det kan du lämna fallfrukten på någon av våra anläggningar, där du lämnar annat trädgårdsavfall.

Fallfrukt och trädgårdsavfall körs från SÖRAB till en rötningsanläggning. I rötkammaren äter en bakteriekultur det organiska avfallet och till slut blir det biogas och biogödsel. Om fallfrukt blandas med annat trädgårdsavfall ökar det kraften i hela materialet. Vätskemängden ökar också, vilket boostar den övriga mixen i rötkammaren.

Biogasen distribueras ut på tankstationer runt om i Stockholm för att sedan fungera som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Den biogödsel som blir till av fallfrukt och trädgårdsavfall sprids på åkrarna runt om i Stockholm. Biogödseln innehåller bra näringsämnen.

Genom att återvinna din fallfrukt är du alltså med och sluter kretsloppet! TACK för det!

Arkiv

Sortera på år

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
Plocka upp skräp du ser.
Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-07 10:15:05