Små elsladdar går bra att slänga i soporna - sant eller falskt?

Det är inte okej att kasta mindre elsladdar i soporna – alltså FALSKT. Allt med sladd eller batteri ska enligt lag återvinnas. Då tas skadliga ämnen om hand och allt återvinningsbart som järn, koppar, ädelmetaller med mera blir till nya produkter.

Varför viktigt att återvinna elavfall?

Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla freoner, metaller som kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och miljön. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska därför lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.

Hur går det till?

På SÖRABs återvinningscentraler tar vi emot allt elavfall. Vissa butiker tar också emot det. Din kommun kan erbjuda något kompletterande insamlingssystem för el-avfall. Titta på din kommuns webbplats vad som gäller där just du bor. Batterier kan lämnas i holkar på många platser i tätorter. Närmaste batteriholk hittar du troligast vid närmaste återvinningsstation.

När produkterna samlats in körs de till olika återvinningsföretag som med godkända anläggningar kan ta hand om produkterna på rätt sätt. Sortering och demontering sker för hand och batterier och miljöfarliga komponenter plockas bort fört att tas omhand separat. Delarna från de isärplockade produkterna sorteras efter materialslag och återvinns sedan i olika processer. I vissa fall kan komponenter och produkter även återanvändas.

Vad blir det av det?

  • Metallinnehållande komponenter och delar (så som höljen, stommar, mekaniska delar, kretskort och batterier) tas till vara och processas för att metallerna på nytt ska kunna användas i olika produkter.
  • Delar av ren eller blandad metall mals och smälts ned.
  • Kretskort krossas och smälts ned för utvinning av värdefulla metaller.
  • Batterier sorteras och genomgår krossning/malning, kemisk och/eller termisk behandling beroende på batterityp – allt för att plaster och metaller ska kunna utvinnas och återanvändas.
  • Farliga ämnen separeras och tas omhand separat.
  • Glas från lampor och bildskärmar krossas, tvättas, smälts ned och återanvänds.
  • Plast, trä och tyg går till förbränning och energiutvinning, främst för att ekonomiskt gångbara återvinningsprocesser saknas och för att plasterna innehåller giftiga ämnen som man vill undvika att sprida.
  • Freon som tidigare användes i kylskåp och frysar tas omhand i en sluten process för att undvika att det läcker ut och orsakar skador på ozonlagret och bidrar till växthuseffekten.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

Arkiv

Flygbild över Löt Avfallsanläggning

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

 

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-11-30 15:55:49