Mina gamla strumpor vill ingen ha - sant eller falskt?

Det är FALSKT att gamla och slitna kläder inte är till någon nytta.

Vi tar emot alla slags textilier på våra återvinningscentraler, både för återvinning och återbruk. Gamla tyger och trasiga kläder blir till nya textilvaror. Hela och rena kläder, som du inte längre vill ha, kan någon annan få glädje av.

Varför viktigt att återvinna textilier?

I Sverige konsumerar vi ungefär 15 kg textilier per person och år. Endast ca 20 % av använda textilier går till återanvändning, resten har gått till förbränning. Det här är ett stort resursslöseri då odling av ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten. Odling av bomull sker ofta i länder med begränsad tillgång till dricksvatten. I odlingen används också stor mängd pesticider för skadedjursbekämpning, gifter som senare skadar miljön. Det är inte bara bomullsodlingen som kräver vatten, själva textilproduktionen förbrukar också enorma mängder vatten.

Hur går det till?

På SÖRABs återvinningscentraler har det länge funnits insamlingsbehållare för kläder till återbruk. Du kan lämna rena, torra, hela eller trasiga textilier. Det insamlade materialet transporteras till Human Bridges lager i Rosersberg och därifrån till Holland. I Holland analyseras textiliernas kvalitet och skick. Kläder och skor som ändå bedöms vara i gott skick återanvänds, övrigt material återvinns på olika sätt beroende på fibertyp.

Vad blir det av det?

Det återvunna materialet fragmenteras i olika långa fibrer (beroende på material) och används på följande sätt:

• Ull spinns om till nytt garn
• Denim skickas till Tyskland där det används som ljuddämpare i bildelar
• Blandade fibrer skickas till England för madrasstillverkning. Materialet används även av FN i deras filttillverkning.
• Annat material används som putstrasor inom fartygsindustrin

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Mer om textilåtervinning hos HumanBridge

Sorteringsguide

Aktuellt på SÖRAB

24 september

Återvinn din fallfrukt hos SÖRAB

Har du trädgården full av fallfrukt du vill bli av med? Lämna den på någon av SÖRABs anläggningar så ser vi till att den blir biogas och biogödsel.

Har du mycket exempelvis äpplen, päron och plommon som du inte kan ta reda på, rekommenderar vi dig att komma till oss. Det bästa är såklart att göra must eller mos, frysa in eller torka, men har du inte tid med det kan du lämna fallfrukten på någon av våra anläggningar, där du lämnar annat trädgårdsavfall.

Fallfrukt och trädgårdsavfall körs från SÖRAB till en rötningsanläggning. I rötkammaren äter en bakteriekultur det organiska avfallet och till slut blir det biogas och biogödsel. Om fallfrukt blandas med annat trädgårdsavfall ökar det kraften i hela materialet. Vätskemängden ökar också, vilket boostar den övriga mixen i rötkammaren.

Biogasen distribueras ut på tankstationer runt om i Stockholm för att sedan fungera som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Den biogödsel som blir till av fallfrukt och trädgårdsavfall sprids på åkrarna runt om i Stockholm. Biogödseln innehåller bra näringsämnen.

Genom att återvinna din fallfrukt är du alltså med och sluter kretsloppet! TACK för det!

Arkiv

Sortera på år

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
Plocka upp skräp du ser.
Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-07 10:15:29