Invasiva växter

Invasiva växter är ett stort problem i vår natur. Växterna utgör ett hot mot biologisk mångfald genom att konkurrera ut växter i miljöer den trivs i. Invasiva växter ska absolut inte läggas i soppåsen eller på den egna komposten eller tillsammans med övrigt trädgårdsavfall.

Exempel på invasiva växter är Parkslide, Lupin, Jätteloka (bild ovan), Gul skunkkalla och Vresros.

Har du invasiva växter som du rensat bort från din trädgård kan du lämna dem på Hagby återvinningsanläggning (vid trädgårdsavfallet), Smedby ÅVC, Vallentuna Returpark, Görväln eller Södergarn Trädgårdsavfallsanläggningar. På dessa anläggningar finns separata containers för invasiva växter. Växterna ska vara jordfria och läggas i väl förslutna sopsäckar innan de lämnas där.

Eftersom SÖRAB bearbetar allt det brännbara materialet som kommer in till oss, inkl soppåsarna från hushållen i Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundyberg, Täby, Upplands Väsby eller Vallentuna, måste du slänga invasiva växter i de separata containrarna på anläggningarna ovan så att fröer och växtdelar inte sprids i vår vidare hantering.

Ihopsamlande, förflyttning och transport av växtavfall är högriskaktiviteter vad gäller spridning av invasiva främmande växter. Väl förslutna sopsäckar minskar risken för spridning.

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med >>

Gör så här:

Läs på om hur du ska hantera din invasiva växt.
Använd handskar.
Transportera de jordfria växterna i väl förslutna plastsäckar till Vallentuna Returpark, Hagby i Täby, Smedby i Upplands Väsby, Görväln i Järfälla eller Södergarn på Lidingö.
Kontakta personal på anläggningen.
Lägg hela säckarna i Invasiva växter-containern.
Lägg inget annat i den containern.

Parkslide

Naturvårdsverket informerar mer om invasiva främmande arter på sin webbsida

Läs mer om invasiva växter i vår Sorteringsguide

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

24 september

Återvinn din fallfrukt hos SÖRAB

Har du trädgården full av fallfrukt du vill bli av med? Lämna den på någon av SÖRABs anläggningar så ser vi till att den blir biogas och biogödsel.

Har du mycket exempelvis äpplen, päron och plommon som du inte kan ta reda på, rekommenderar vi dig att komma till oss. Det bästa är såklart att göra must eller mos, frysa in eller torka, men har du inte tid med det kan du lämna fallfrukten på någon av våra anläggningar, där du lämnar annat trädgårdsavfall.

Fallfrukt och trädgårdsavfall körs från SÖRAB till en rötningsanläggning. I rötkammaren äter en bakteriekultur det organiska avfallet och till slut blir det biogas och biogödsel. Om fallfrukt blandas med annat trädgårdsavfall ökar det kraften i hela materialet. Vätskemängden ökar också, vilket boostar den övriga mixen i rötkammaren.

Biogasen distribueras ut på tankstationer runt om i Stockholm för att sedan fungera som bränsle till bilar, bussar och lastbilar. Den biogödsel som blir till av fallfrukt och trädgårdsavfall sprids på åkrarna runt om i Stockholm. Biogödseln innehåller bra näringsämnen.

Genom att återvinna din fallfrukt är du alltså med och sluter kretsloppet! TACK för det!

Arkiv

Sortera på år

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
Plocka upp skräp du ser.
Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-07 10:07:40