Förpackningar

Förpackningar

För förpackningar gäller producentansvar. Du lämnar dina förpackningar på de återvinningsstationer (ÅVS) som finns uppställda lite varstans i kommunerna.

Förpackningar som lämnas i återvinningsbehållare ska vara tomma och rena. Skölj ur om det behövs och låt den torka; att diska i varmvatten är inte nödvändigt

Om en förpackning består av olika material ska den delas upp och materialen lämnas sedan var för sig. Kan den inte delas sorterar du efter det material som förpackningen till största delen består av.

Sortera enligt följande: 

Plastförpackningar (hårda och mjuka i samma behållare)

Exempel på plastförpackningar är:

Burkar, dunkar, flaskor små hinkar (t.ex. för sylt), plastpåsar, refillpaket, plastfolie, innerpåsar i t ex müslipaket, små frigolitdelar.

LÄMNA INTE:

  • Stora förpackningar som inte går ner i behållaren, t ex 20 liters hinkar (de lämnas på en återvinningscentral).
  • Plastleksaker, plastmöbler, tvättkorgar och andra produkter som inte är en förpackning (de lämnas som grovsopor).
  • Plastflaskor med pant (de lämnas i butikernas pantsystem).

LÄGG INTE:

  • Frigolit från t.ex. datorer och TV i soppåsen (de lämnas på kommunens återvinningscentral).

Exempel på pappersförpackningar är:

Pastapaket, cornflakespaket, mjölk- och juiceförpackningar, sockerpåsar, hundmatsäckar, papperskassar, presentpapper, mindre wellpappådor.

LÄMNA INTE:

  • Stora förpackningar som inte går ner i behållaren, t ex wellådor från TV och möbler (de lämnas på en återvinningscentral).
  • Kuvert (de slängs som restavfall).
  • Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper och andra produkter som inte är förpackningar (de läggs i behållaren för tidningar).

Exempel på metallförpackningar är:

Konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler, lock, aluminiumfolie och formar, urskrapade målarburkar.

LÄMNA INTE:

  • Burkar med färgrester, lim, lösningsmedel (de lämnas som farligt avfall).
  • Metalliknande påsar som innehåller mer mjukplast eller papper, t.ex. chipspåsar (de sorteras som plastförpackning).
  • Metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar (de lämnas som grovsopor).
  • Elektronik och el-artiklar (de samlas in tillsammans under producentansvaret för elektronik).
  • Dryckesburkar av aluminium (de lämnas mot pant i butiker).

Exempel på glasförpackningar:

Glasflaskor och glasburkar. Färgat och ofärgat glas sorteras var för sig.

LÄMNA INTE:

  • Dryckesflaskor med pant (de lämnas i pantmaskiner).
  • Porslin, keramik, dryckesglas och andra produkter som inte är förpackningar (de slängs som restavfall eller grovsopor).
  • Glödlampor (de samlas som elektronikavfall).

 

 

 

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAb

Arkiv

Flygbild över Löt Avfallsanläggning

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

 

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2024-01-01 20:23:13