En plan för framtidens hållbara avfallshantering

Enligt miljöbalken ska alla kommuner i Sverige anta en avfallsplan. SÖRAB-kommunerna har i och med framtagandet av Avfallsplan 2021-2032 för andra gången valt att ta fram en sådan tillsammans, med SÖRAB som samordnande part. Avfallsplan 2021–2032 har tagits fram i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter för framtagande av en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2). Samråd och förankring har integrerats i arbetet med framtagande av planen och har innefattat bland annat kontakter med myndigheter, förtroendevalda och tjänstepersoner inom kommunen, företag, organisationer och invånare.

Om Avfallsplan 2021-2032

Avfallsplanen är ett styrdokument för avfallshanteringen i hela kommunen. Avfallsplan 2021-2032 har tydligt fokus på cirkulär ekonomi.

Målen i avfallsplanen blir styrande för hur kommunerna inom SÖRAB-regionen kommer att arbeta med avfallsfrågor under perioden 2021-2032. Med Avfallsplan 2021–2032 vill kommunerna få ett bredare förhållningssätt till avfallsplanering. Hela kommunen omfattas, alla typer av avfall, samt även produkter som inte blivit avfall än. Avfallsplan 2021-2032 ligger i linje med FNs hållbarhetsmål, generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Fem målområden har valts ut som bedöms vara de viktigaste byggstenarna för en ökad cirkulär hantering av avfall och material.

Syftet med Avfallsplan 2021-2032 är att

  • Minimera negativ miljö- och klimatpåverkan
  • Främja hållbara val
  • Minimera avfallsmängderna
  • Avfall är rätt sorterat
  • Kretsloppen är giftfria

Målområden

År 2032 ska det vara lätt att göra rätt. Systemen för att hantera avfall och material ska vara effektiva och enkla att använda för såväl invånare och offentliga verksamheter som företag.

Fem målområden har tagits fram för att föra oss dit. Målområde 1 – 3 utgör grunden av avfallsplanen medan matavfall och nedskräpning lyfts fram i särskild ordning.

1. System efter behov

För att möjliggöra cirkulära system för material och avfall krävs det strategisk planering och en genomtänkt infrastruktur. System som är behovsanpassade och tillgängliga möjliggör att material cirkulerar samt att avfall förebyggs. Det är viktigt att systemen för material- och avfallsflöden är planerade och utformade på ett miljömässigt hållbart sätt så att det blir lätt att göra rätt nu och i framtiden.

2. Avfall förebyggs

Avfallsmängderna minskas genom cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Återanvändning finns tillgängligt för alla och genom att dela, laga, byta och låna produkter minimeras avfallsmängderna och mängden skadliga ämnen i kretsloppet minskar.

3. Material cirkulerar

Avfall är material som hanteras som resurs i ett kretslopp. Genom arbete med utveckling och beteendeförändring ökar återvinningen till fördel för minskade mängder avfall till förbränning och deponering. Giftfria kretslopp är en förutsättning för att material ska cirkulera.

4. Matavfall

Matsvinn förebyggs medan matavfall samlas in separat och hanteras som en resurs. Matsvinn är onödigt matavfall som hade kunnat undvikas om det hanterats annorlunda, så som förvarats annorlunda eller tillagats och ätits. Insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi tas tillvara. Resterna (rötslammet) vid behandling är så rena att de går att återföra till åker eller skogsmark.

5. Skräp och nedskräpning

Skräp är avfall som samlas in i offentlig miljö. Genom att minska mängden skräp som uppstår minimeras även nedskräpningen. Offentliga miljöer, inklusive vatten, är rena, vilket bidrar till minimering av negativ miljöpåverkan och en ökad trygghetskänsla för allmänheten.

Nedladdningsbar version, 5 dokument

 

Under hösten 2020 antogs Avfallsplan 2021-2032 i alla medverkande kommuners fullmäktige.

Sorteringsguide

Aktuellt på SÖRAB

Arkiv

Flygbild över Löt Avfallsanläggning

25 september

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

 

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Inga fler nyheter

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-12 15:06:06